Sveriges Radio Kalmar 2 juni 2009

Intervju i Sveriges Radio Kalmar

Reportern: I dag kom ett kraftigt underbetyg på länets kommunala hemsidor. Ingen av länets kommuner klarar kraven för tillgänglighet på webben. Susanna Laurin, du är VD på företaget Funka Nu, som gjort den här kartläggningen. Hur illa är det här egentligen?

Susanna: Ja, det är svårt att bedöma på en skala. Vi har försökt göra en slags barometer där vi hoppades att några kommuner skulle ligga på Vackert väder. Men där var det faktiskt bara Nybro kommun som lyckades ta sig upp i ett av delmomenten vilket är språk. Jag skulle säga att det är ganska anmärkningsvärt. Det är relativt många kommuner i Kalmar län som har ganska nybyggda webbplatser, och ändå har man inte lyckats särskilt bra med tillgänglighetsfrågan. Och det innebär att man utestänger personer som har grav dyslexi, eller är synskadade, blinda, kanske har motoriska funktionshinder. Sverige har, precis som resten av EU, sagt att alla externa, offentlig sektors externa webbplatser, ska vara tillgängliga 2010. Och det är ju snart 2010, så det är ganska oroväckande tycker vi.

Reportern: Ja då börjar det bli dags att vakna. Ni går igenom län för län. Nu är du inte klar med Sverige än, men har du sett något liknande så att säga. Kan du jämföra med andra län?

Susanna: Kalmar är först ut, så vi har ingenting att jämföra med. Det är så att tidigare har det funnits en myndighet i Sverige som har jämfört alla kommunala webbplatser. Den las ner vid årsskiftet och sedan dess har vi haft ett krav på oss från våra kunder att ta över stafettpinnen, och vi har inte möjlighet att göra mätningar på hela Sverige på en gång. Så vi har börjat med Kalmar län som vi tyckte var spännande av många skäl. Och just för att vi vet att det är många som har ganska nybyggda webbplatser så skulle det vara ett schysst län att börja i, så man inte börjar där vi vet att många ligger långt efter så att säga. Men vi kommer att ta oss igenom län för län i hela Sverige så småningom. Tanken med att presentera jämförande listor länsvis är att vi vet att många kommuner tittar på grannkommunen och gärna vill vara lite bättre än dem. Så vi hoppas att den här jämförelsen, om vi får bra genomslag i media, att det är ingen som vill ligga sist i alla fall. Och de som ligger i botten på den här, de som vi har placerat under Stormvarning, att de ska försöka klättra upp på listan och bli lite bättre till nästa mätning.

Reportern: Varför är Kalmar län så spännande? Varför börjar ni med oss?

Susanna: Vi tycker att Kalmar är en trevlig region av många skäl. Det är så att vi har inte så himla många kunder i Kalmar län, och det gör ju att det blir mindre diskussion om att vi lägger våra egna kunder högt och dissar andras kunder så att säga, därför tyckte vi att det var ett bra län att börja med av det skälet. Och sen vet vi som sagt att det är många kommuner som har byggt nytt ganska nyligen, och då tyckte vi att det var ett spännande län att börja i.

Reportern: Ni är ju ett företag som granskar sidorna gratis, och sedan tjänar ni pengar på att erbjuda lösningar då. Hur mycket kan man lita på att er kritik håller sig på mattan så att säga?

Susanna: Ja det är en bra fråga. Det är vi som ligger bakom de riktlinjer som funnits i Sverige, Vägledningen 24-timmarswebben, det är våra konsulter som har skrivit den och vi är normerande på EU-nivå och nationellt, vi sitter med i de flesta arbets- och referensgrupper som jobbar med tillgänglighet. Så jag tror nog att kompetensen är ganska väl förankrad. Sen är det klart att vi gör en gratis, den här jämförande listan, och den är ju en god hjälp ifall man vill veta ungefär hur man ligger till. Jag tycker att för att vara ett kommersiellt företag så bjuder vi på ganska mycket, så jag tycker nog att vi är good guys, sedan är det klart att vill man ha hjälp kan man gå till oss, eller till någon annan. Det finns ju andra som jobbar med tillgänglighet också. Så vi har inte monopol på de här undersökningarna. Det här är en mätning som vi har gjort, och tester, och vi försöker att uppmärksamma den här frågan. Vi startades en gång i tiden av funktionshinderrörelsen och är väldigt engagerade i att förbättra världen för personer med speciella behov. Så vi tycker att det är bra att frågan lyfts och att den kommer upp på den mediala dagordningen. Och sedan är vi egentligen nöjda med det. Sedan om det är någon som vill ha hjälp så hjälper vi gärna till, men som sagt, det finns ju även andra som kan ge stöd där.

Reportern: När man har nått upp till den här ribban, alla i Sverige, alla kommuner och myndigheter. Kommer man att höja ribban då?

Susanna: Ja det vet jag inte, det är inte riktigt vi som bestämmer de här reglerna för vad som är godkänt och icke godkänt, utan det finns ett internationellt konsortium som jobbar med de frågorna. Däremot så utvecklas webben hela tiden och man får nya funktioner och man vill jobba med webb 2.0 och mer med personifierade sidor och så vidare, så förmodligen så kommer det att… det är ett rörligt mål. En webbplats blir man inte färdig med, så jag vet inte om ribban höjs, men däremot så kanske det blir andra krav eftersom det blir annan funktionalitet, eller ytterligare funktionalitet. Jag tror inte att de här frågorna tar slut utan det är nog en ständigt pågående process.

Reportern: Har du några riktiga mardrömsanekdoter från webbsidorna som ni har granskat i Kalmar län?

Susanna: Mardrömsanekdoter… det finns en del pedagogiska lustigheter där man kan gå riktigt vilse även om man är svensktalande akademiker som har IT som sitt yrke, där man verkligen blir runtskickad på många sätt. Det är svårt att beskriva i radio men man försöker att ta sig runt i navigeringen och snurrar i princip bara runt runt. Och hade jag inte gjort det som konsult utan som privatperson så hade jag blivit alldeles skogstokig och ringt kommunen och skällt, så jag tror att det finns en förbättringsmöjlighet på flera ställen.

Reportern: Om du radar upp tre punkter för den vanliga bloggaren, en vanlig privatperson som skaffar en blogg, vad ska man tänka på när man gör en sida så att det ska vara tillgänglig för alla?

Susanna: Man ska titta på den grafiska utformningen, inte använda pyttesmå typsnitt, och om man använder pyttesmå typsnitt så ska de åtminstone gå att förstora för det är många som behöver det.

Man ska tänka på det man skriver, inte använda för mycket fackutryck eller intern jargong, i alla fall inte om man vill ha en större målgrupp för det är många som har svårt att läsa och många som tycker att det är knepigt med sammansatta ord och fackuttryck och sånt.

Och man ska se till att man väljer ett verktyg där det går att, där man till exempel kan använda tangentbordet för att navigera, det är inte alla som kan använda mus av olika skäl.

Det är lite pedagogik, lite språk och lite teknik. Det är de tre delarna som vi tittar på.

Reportern: Det säger alltså Susanna Laurin från företaget Funka Nu som har tittat över kommunernas webbsidor.