Artikel i tidningen Assistans, maj 2013

Otillgängliga sociala medier

De sociala medierna är på väg att ta över våra liv och har blivit en viktig kanal för offentlig information. Men hur är det ställt med tillgängligheten? Kan verkligen alla dra nytta av de sociala mediernas fördelar?

Vårt sätt att umgås har sedan flera år tillbaka förändrats i grunden. De sociala medierna har trängt djupt in i våra medvetanden och för miljontals människor är det lika naturligt att umgås virtuellt som det ar att träffas fysiskt. Om den utvecklingen kan man tycka vad man vill, men klart är att sociala medier, som Facebook. Twitter, linkedin och Instagram uppfyller något slags behov hos oss. Det kan handla om ren förströelse, men också om att de sociala medierna faktiskt fyller en praktisk funktion, som att överbrygga geografiska avstånd eller kompensera för andra hinder i vardagen. Åtminstone i teorin.

Sociala medier har även kommit att bli en etablerad kanal för officiell kommunikation, när inte bara privatpersoner utan även företag, organisationer och myndigheter använder sig av Facebook och Twitter för att nå ut med sin information till kunder och medborgare. I många sammanhang är det idag praxis att den första och snabbaste informationen från en privat eller offentlig avsändare går ut via sociala medier. Spontant kan det förstås kännas som en positiv utveckling, sociala medier inbjuder ofta till interaktion och om man vill tolka det positivt kan man kanske prata om ökad konsumentmakt och om att demokratin flyttar närmare medborgama.
Men är verkligen de sociala medierna tillgängliga för alla? Kan alla som vill och behöver använda sig av dem?

Den senaste ordentliga granskningen, anpassad till svenska förhållanden, gjordes för drygt ett år sedan, av företaget Funka, på uppdrag av Post- och telestyrelsen. Resultatet var ganska nedslående och mycket talar för att det fortfarande ser i stort sett lika illa ut. Granskningen omfattade i första hand Facebook, Twitter, Youtube, Fllckr och Myspace, men berörde i viss mån ytterligare ett par tjänster, som Linkedin och Bilddagboken. Utredarnas dom var hård: ingen av tjänsterna rekommenderades ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Så här sa Funkas vd, Susanna Laurin, i samband med att rapporten offentliggjordes:
- Det är ett demokratiskt problem när myndigheter och kommuner oreflekterat använder sociala medier som kommunikationskanal och därmed utestänger användare med speciella behov. Det är inne att finnas på sociala medier och då slutar en del att tänka och slutar med information på andra vägar som till exempel på en egen webbplats.

Så vad handlar då den bristande tillgängligheten om? Jo, i första hand om röriga gränssnitt. Från startsidan och genom hela användningen är det oerhört vanligt att produktutvecklarna har velat tränga in så mycket information och så många funktioner, att alltihop blir svårt att överblicka och tillgodogöra sig.

Ett annat återkommande problem som utredningen uppmärksammade var själva registreringen - en förutsättning för att överhuvudtaget få tillgång till tjänsten. Där är det vanligt med så kallade captcha, det vill säga en förvriden bild med bokstäver och siffror som man ska tolka och skriva av för att genomföra registreringen. Bakgrunden är att systemets ägare vill förhindra  webbrobotar att genomföra "obemannade" registreringar, men resultatet går också ut över många personer med exempelvis synskador, lässvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar.

Många sociala medier drogs i samband med granskningen också med tekniska problem, som visserligen inte var värre än att den genomsnittlige användaren antagligen kan hantera dem, men som för en del personer kan ställa till stora problem. Det handlar om stöd för svenska, brister vid  tangentbordsnavigering, förvirrande kodning och förekomst av skräpkod, samt formulär och länkar som inte utmärkts på rätt sätt.

Sociala medier riskerar med andra ord att stänga ute en grupp människor, som har svårt att hantera och ta sig förbi tjänsternas brister. Vissa förbättringar har visserligen skett sedan den har granskningen gjordes för över ett år sedan. Det gäller bland annat användningen av captcha, som allt oftare kompletteras med en möjlighet att få raden med siffror och bokstäver uppläst för sig via talsyntes.

Samtidigt säger oberoende IT- tekniker som Assistans talat med att det sannolikt fortfarande förekommer en stor mängd tekniska problem som riskerar att ställa till problem för den som använder Internet på ett lite annorlunda sätt, exempelvis på grund av en synskada. Även när det gäller det röriga intrycket och svårigheten att skapa sig en överblick över tjänster och alternativ på de olika sociala medierna, så är det svårt att se att det skulle ha skett någon direkt förbättring.

Text: Mattias Hagberg