Dagens Nyheter 28 augusti 2021

Kunder i kläm efter nya regler om bank-id

Nu varnar flera aktörer för att människor stängs ute.

Den digitala utvecklingen är både en välsignelse och förbannelse. Det säger Susanna Laurin, chef för forskning och innovation på Funka.

– Tekniken ger oss fantastiska möjligheter. Det är en enorm skillnad nu att vara dyslektiker eller blind jämfört med för några år sedan.

Företaget som hon jobbar på arbetar med att hjälpa andra företag och myndigheter att bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

De senaste åren har hon märkt av ett allt större intresse för bolagets tjänster. Det går hand i hand med EU:s tillgänglighetsdirektiv från 2019, som skärper kraven på tillgängligheten bland produkter och tjänster.

I samma veva har även ett annat EU-direktiv trätt i kraft, som ska göra kortbetalningar än mer säkra. Sedan den 1 januari i år måste i princip alla nätköp signeras med en så kallad stark kundautentisering. Det innebär att kunden måste bekräfta köpet med till exempel mobilt bank-id eller en säkerhetsdosa. Syftet är att minska bedrägerierna vid näthandeln.

Men uppdateringen innebär inte en positiv förändring för alla.

– Det är så klart bra att man arbetar för att minska bedrägerierna. Däremot är det stora grupper som inte har eller kan använda vare sig bankdosa eller mobilt bank-id. Inga av dessa identifikationssätt är fullt ut tillgängliga, säger Susanna Laurin.

På SJ innebär detta att kunder som vill köpa sin biljett digitalt inte kan göra detta utan en mobil som kan verifiera köpet. Till och med om kunden vill betala med faktura måste köpet först signeras med mobilt bank-id.

Att den ökade digitaliseringen blir ett problem för somliga kunder märker vd:n och koncernchefen Monica Lingegård av.

– Även jag kan få mejl från resenärer, ofta äldre personer, som tycker det är jobbigt att mycket har blivit digitalt. Det har ju gått väldigt fort.

En absolut majoritet av bokningarna görs i dag digitalt, framför allt via bolagets app och hemsida. Den som inte vill göra detta kan få hjälp genom att kontakta SJ:s kundservicekontor, boka via en partner eller besöka tågstationen.

– Det är viktigt för oss att ta ansvar för de som inte kan handla digitalt. Att alla ska kunna resa med oss är ett viktigt uppdrag, säger Monica Lingegård.

Men faktum kvarstår att företag och myndigheter i allt större grad förväntar sig att kunderna ska ha ett mobilt bank-id. Det riskerar i längden att leda till att människor diskrimineras, menar Pensionärernas riksorganisation.

– En del samhällsgrupper får kämpa mycket för att visa att de har samma behov som alla andra. I värsta fall kan det bli ren diskriminering, både vad gäller ålder eller funktionsnedsättning, säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.

Hon lyfter även att mobilt bank-id i allra högsta grad är en fråga om ekonomiska resurser.

– Att vara digital är inte gratis. Vi har medlemmar som är ensamstående kvinnor med extremt låg pension. Om de ska prioritera en utgift så är det inte i första hand att köpa digitala prylar som telefoner eller plattor för att kunna ha mobilt bank-id.

Pandemin har skyndat på digitaliseringen. Många som aldrig har handlat på nätet tidigare har till exempel beställt hem matkassar för att undvika trängseln i den fysiska matbutiken. Det är bra lösningar, men för den som inte möter förutsättningarna kan resultatet i stället bli att man som individ blir än mer utsatt, säger Susanna Laurin.

– Det finns ett motsatsförhållande här. Ju svårare vi gör det för kriminella att komma åt våra pengar, desto svårare blir det även för många människor att komma åt sina egna pengar.

Nytt direktiv ska göra nätköpen säkrare

Sedan den 1 januari 2021 måste köp på internet ske med en så kallad stark kundautentisering, enligt EU-direktivet PSD2.

Det innebär att du vid köp behöver legitimera dig med minst två av följande:

• Något du kan, till exempel ett lösenord
• Något du har, till exempel ett kort eller en smartphone
• Något du är, till exempel sitt fingeravtryck.

Tre undantag gäller för detta:

• Kortköp på upp till motsvarande 30 euro, dock med begränsningar på antal och belopp enligt kortutgivarens beslut.
• Kortköp mellan motsvarande 30 och 500 euro där en riskbedömning utförts av kortutgivare och i förekommande fall kortinlösare.
• Kortköp som initieras av butik utan att kortkunden är närvarande, till exempel abonnemangsbetalningar (så kallad Recurring).

Källa: Swedbank