Dagens Samhälle nr 9 2017

Ny lag ökar kraven på tillgänglig webb

”Många känner inte till att det är på gång”

Från den 23 september 2018 börjar ett nytt EU-direktiv gälla som svensk lag. Från det datumet har kommuner och landsting ett år på sig att anpassa sina webbplatser så att informationen blir mer tillgänglig, inte minst för personer med funktionsnedsättning.

Det offentliga Sverige har hittills inte gjort särskilt stora insatser. Om tillgängligheten på nätet fungerar eller inte beror oftast på om det finns en eldsjäl eller inte. För att lyckas måste frågan prioriteras av ledningen och få en tydlig plats i organisationen, säger Mia Ahlgren på Handikappförbunden.

För personer med funktionshinder kan tillgänglighet handla om att webbsidan måste vara överskådlig och inte för plottrig. Många kommuner börjar publicera videofilmer på nätet och då är det viktigt att de är textade.

Följ de riktlinjer som finns och testa webbsidan på personer med kognitiva problem, manar Mia Ahlgren.

Kraven på kommunernas webbplatser ökar också genom en skärpning i lagen om offentlig upphandling (LOU). Från årsskiftet står ”När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar.”

När konsultföretaget Funka nyligen gjorde en stickprovsundersökning på 15 kommunala webbplatser var det bara en kommun som klarade alla företags tester av tillgängligheten. Majoriteten klarade inte ens hälften.

Mindre kommuner tycks ha svårast att uppfylla kraven, säger Funkas vd Susanna Laurin.

Lerums kommun har i flera år prioriterat tillgängligheten på kommunens webb.

Vi har valt att inte gå på det snyggaste, flashigaste och mest moderna. Det behöver fungera för så många som möjligt, säger Monica Forsell, kommunikationsstrateg.

Hon understryker att tankar om tillgänglighet måste finnas med på ett tidigt stadium i arbetet med webben.

Anlitar du tekniska konsulter måste den som bygger sidan vara införstådd med hur du som beställare tänker.

Likaså kan webbredaktören behöva ta lite extra tid på sig för att till exempel förse en bild med en beskrivande text så att en synskadad person kan få veta vad den föreställer via ett uppläsningsverktyg. Även länkar kan behöva vara mer utförliga för att fungera.

Är det dyrt att anpassa webben så att den blir mer tillgänglig för personer med funktionshinder?

Nej, det kanske kostar en aning mer tid, men jag anser att det blir en ickefråga med tanke på vårt uppdrag att vara tillgängliga för alla invånare. Det viktiga är att ha det här tankesättet med sig.

Monica Forsell tror att den tidsram som följer av direktivet om ökad tillgänglighet är fullt möjlig att följa, oavsett hur långt eller kort en kommun hunnit i dag.

Det här är ju inte en okänd fråga. Direktivet diskuterades redan i början av 2000-talet, säger hon.

Även om lagen börjar gälla i september 2018 har kommunerna ytterligare ett år på sig att fixa till bristerna och göra de förändringar som behövs för att uppfylla de nya kraven. Även mobila applikationer omfattas av direktivet, men de behöver inte upp fylla kraven om ökad tillgänglighet förrän den 23 juni 2021.

Vänta inte till den dag lagen är ett faktum, då kommer det att bli mer jobb, säger Jörgen Ahlström, ämnessakkunnig på finansdepartementet, som förbereder implementeringen av EUdirektivet i svensk lag.

Hur kontrollen av att lagen följs ska gå till är ännu en öppen fråga. Det gäller även vilken nationell instans som ska utöva tillsynen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ett alternativ, Diskrimineringsombudsmannen (DO) ett annat.

Torbjörn Tenfält