Internetworld, juni 2013

Så fungerar design för den som inte ser

Med rätt struktur kan den som är synskadad navigera rätt på sajten. Färre steg och klick gynnar också andra, som exempelvis mobilanvändare. Och eftersom även Google är blind kan en sajt där koden är korrekt lättare tolkas och visas upp i sökresultat.

När vi tänker på design tänker nog de flesta på färg, form och bilder. Men för dem som är blinda, synskadade eller har andra typer av funktionsnedsättningar är upplevelsen av en sajt beroende av rätt struktur, plattform och logik i uppbyggnaden. En blind person använder ofta en kombination av tal, där en sajts innehåll läses upp, och läsare för punktskrift som "översätter" sajtens text till skrift som den blinde kan känna med sina fingrar.

Det berättar Susanna Laurin, vd för företaget Funka Nu, som hjälper aktörer inom offentlig och privat sektor att göra sina webbplatser tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar.

- För att en blind person ska få samma upplägg som andra är det viktigt att exempelvis rubriker är kodade som just rubrik, säger hon.

En faktor som är viktig är att ha validerat sin sajt.

– Det är inte viktigt om man väljer html 5 eller xhtml, men välj ett alternativ och validera sajten varje gång du inför något nytt. För människor som kan se, men som ser dåligt är även den visuella formen viktig. För dem med nedsatt syn behöver kontrasten mellan text och bakgrundsfärg vara hög, men det betyder inte att texten måste vara svart och bakgrunden vit.

Något förvånande är kanske att bilder inte behöver störa människor som har svårt att se. Om bilden är viktig, se till att alt-texten är tydlig så att en sajtbesökare som får innehållet uppläst för sig förstår vad bilden visar. Om bilden bara är ett designelement kan du välja att i koden berätta att den inte ska läsas upp av ett talande verktyg.

- Mellan fyra och sex procent av den vuxna befolkningen är dyslektiker och det finns också en stor grupp med annat modersmål an svenska. För dem fungerar bilder bättre, säger Susanna Laurin.

Det finns fler som har nytta av den här sortens anpassning. Google är också blind och på en sajt där koden är korrekt har sökmotorn lättare att tolka och därefter visa upp i sökresultat. Att rensa i sidans navigation och valmöjligheter är också något som gagnar personer utan funktionshinder.

Susanna Laurin ser just nu ett ökat intresse hos privata företag för att anpassa sina sajter så att de kan nå alla potentiella kunder.

- Vi utgår från dem som har de största problemen, oavsett om de är kognitiva eller fysiska, som att man inte ser. Nar vi gör användartester märker vi att de åtgärder vi gör för de användarna gör att en stor grupp som inte har jätteproblem också har nytta av att det går snabbare, med färre steg och färre klick.

Susanna Laurin menar också att utvecklingen mot ett mer mobilt surfande har bidragit till att fler webbplatser har blivit bättre anpassade.

- Mycket av det man pratar om med responsiv design har lett till att formgivare börjat tänka på detta på ett annat sätt. Alla har väl stått på bussen och försökt skriva in saker på mobilen när det skakar, då måste knappen vara tillräckligt stor. Det är samma sak med kontraster, eftersom vi nu använder våra skärmar utomhus i starkt solljus måste även personer med perfekt syn ha bra kontrast.

Text: Ada Fredelius

Tre bra exempel

Att ge exempel på sajter som tar hänsyn till människor som har olika förmåga är svårt, menar Susanna Laurin på Funka Nu.

- De tär alltid svårt att peka på en specifik sajt och säga att ”Den är bra”. De finns nästan alltid delar som är jättebra och andra som är mindre bra.
Men några exempel som Susanna Laurin ändå lyfter fram är:

• FMV
  ”Hög ambitionsnivå och en sajt som till stora delar håller en hög nivå av tillgänglighet.”
• SVT Play
  ”En sajt som jobbat mycket med tillgänglighet och som lyckats väl med sin mediespelare. Det finns problem, men jag tycker de är intressanta att använda som förebild just vad gäller mediehanteringen.”
• Swedbank och Skandiabanken
  ”Två internetbanker som är relativt bra med tanke på deras höga krav på säkerhet. Krav på tillgänglighet och krav på säkerhet kan ofta bli motstridiga.”