Hur blir livet framöver?

Media rapporterar allt oftare om att personer med funktionsnedsättning förlorar sin personliga assistans. Vissa brukare förlorar en stor del av sina assistanstimmar och vissa andra förlorar all den assistans som de tidigare varit beviljad. Trots att funktionsnedsättningen är oförändrad. Regeringen har inte heller ändrat lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nedskärningarna baseras på prejudicerande rättsfall vilka Försäkringskassan väljer att tolka till brukarnas nackdel. Detta sker eftersom regeringen har givit Försäkringskassan nya direktiv, vilket lett till att färre assistanstimmar beviljats. Skälet ska enligt ansvariga politiker vara att minska fusk och överutnyttjande av assistansersättning. Fusk och kriminalitet ska självklart beivras men sanningen är att den här metoden slår väldigt fel.

Uppluckrade regler skapar oro

För mig som är assistansanvändare är nedskärningarna en skrämmande utveckling. Jag har en konstant oro i kroppen över att jag snart också kan vara en av dom som förlorar rätten till statlig personlig assistans. Jag behöver assistans och hjälp med i stort sett allt, till exempel laga mat, föra mat till munnen, andas (med hjälp av en portabel respirator), dusch, toa, på- och avklädning, vanliga husgöromål och att leva som alla andra med jobb, fritid samt umgänge med släkt, vänner och bekanta. Trots att jag idag är beviljad assistans dygnet om och har en grav rörelsenedsättning så finns det alltså ingen garanti att jag blir beviljad assistans framöver.

Tanken på att jag exempelvis inte ska kunna fortsätta jobba på Funka eller att bli isolerad i lägenheten i brist på assistans jagar mig. Jag är född på 60-talet och uppväxt i skiftet när Sverige gick från institutioner där många funktionsnedsatta fick bo och leva till förändringen med mer integrering i det ordinära samhället. För egen del slapp jag institutionsboende men jag har ändå fått uppleva isolering och en form av husarrest innan LSS och assistans blev till. Den tiden vill jag inte tillbaka till men den tiden är värd att minnas och ha som referens.

I år är det val och det gör ovissheten ännu större. Funktionshinderrörelsen kommer göra assistans till en viktig valfråga och alla partier kommer försöka presentera sin lösning mot försämringarna. Men egentligen väntar nog de flesta politiker på förslagen från regeringens särskilda utredare i den pågående LSS-utredningen. Förslagen ska presenteras den 1 oktober 2018. Efter valet.

Värna det vi redan har

Att bli beviljad assistans kan göra att funktionsnedsatta kan leva mer självständigt och med en högre grad av självbestämmande. I Sverige tar vi funktionsnedsatta assistans mer eller mindre för givet idag. I vissa andra länder är det fortfarande bara en ouppnåelig dröm. Det ska vi inte glömma. Därför ska vi fortsätta fajtas för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, personlig assistans och tillgänglighet.

Assistans gör mitt och andra funktionsnedsattas liv mer tillgängligt. Det har i alla fall Sverige råd med.

Hur illa det än är här är det alltid nyttigt med lite referenser till de som har det sämre. Se gärna den tänkvärda dokumentärfilmen ”Dödlig diskriminering” på UR Play. Den ruskar om och gör att man får perspektiv på funktionsnedsattas situation i en annan del av världen.