Funkar fortfarande funktionshinderråden?
Funktionshinderråd är fortfarande den dominerande formen av aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning i Skåne – men samrådsformen har begränsningar som blir allt tydligare. Det visar en ny rapport som Funka tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne.
Hösten 2019 fick Funka i uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne att undersöka hur Skånes kommuner och region arbetar för att aktivt involvera personer med funktionsnedsättning i politiska beslut som påverkar dem. Uppdraget byggde vidare på en tidigare rapport från Funka om det skånska arbetet med funktionshinderspolitiska strategier. Den här gången låg dock tyngdpunkten på mer specifika frågor, inte minst: Finns det andra sätt att åstadkomma aktiv involvering än genom funktionshinderråd, samrådsformen som varit förhärskande sedan 1970-talet?
Det är helt avgörande för en inkluderande samhällsutveckling att funktionshinderrörelsen kan påverka politiska beslut, säger Emma Melander Borg, utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen i Skåne. Men såväl kommunerna som funktionshinderrörelsen signalerar att det finns stora brister här. Det saknas samlade kunskaper om hur man kan arbeta med och utveckla aktiv involvering.
Som en del av utredningen genomförde Funka en litteraturgenomgång, en enkätundersökning och ett antal djupintervjuer. Utredningen belyste dels generella frågor och dels specifika kommuner som valt annorlunda sätt att arbeta med aktiv involvering.
Det var viktigt för oss att undersöka hur det ser ut i allmänhet såväl som de lite mer ovanliga fallen, säger Emil Gejrot, ansvarig utredare på Funka.
Utredningen visade att det traditionella funktionshinderrådet alltjämt är det huvudsakliga sättet att involvera personer med funktionsnedsättning i lokala beslut. Men funktionshinderråden är inte utan brister. I många fall lyser barnrätts- och jämställdhetsperspektiven med sin frånvaro, och det är inte alla grupper som representeras på lika villkor. Dessutom utmanas i stort sett alla funktionshinderråd av att engagemanget i lokalt föreningsliv minskar. Det är därför knappast förvånande att flera kommuner nu experimenterar med andra former av aktiv involvering, som till exempel Trelleborg, där man gjort om det traditionella funktionshinderrådet till en ren remissinstans.
Det är många i Skåne som nu ser ett behov av att hitta andra sätt att involvera personer med funktionsnedsättning, säger Emil Gejrot. Det finns absolut mycket som går att göra, inte minst med digitala tjänster, och så länge det sker på funktionshinderrörelsens villkor ser vi det som en positiv utveckling.
För Länsstyrelsen i Skånes del kommer rapporten att användas i det fortsatta arbetet med att ge stöd och råd till Skånes kommuner och region i arbetet med genomförandet av den nya nationella funktionshinderspolitiken.
Funkas rapport är värdefull eftersom den tillhandahåller rekommendationer inom ett område som är relativt outforskat, säger Emma Melander Borg. Genom rekommendationerna kan kommunerna nu få kunskap om olika möjliga vägar framåt.