Tre frågor till Alejandro Moledo
Tre frågor till Alejandro Moledo, policy-koordinator, European Disability Forum, (EDF).
Hur tycker du att Webbtillgänglighetsdirektivet funkar hittills ur ett användarperspektiv?
För att bedöma hur pass medvetna användarna är om viktiga aspekter i lagstiftningen, i synnerhet tillgänglighetsredogörelsen och återkopplingsmekanismen, genomförde vi en undersökning bland användare med funktionsnedsättning. Resultatet publicerades den dag när alla nya webbplatser inom offentlig sektor skulle vara tillgängliga, både för EU-kommissionen och medlemsländerna.
Undersökningen visar att offentlig sektor inte utnyttjar lagens verktyg och att användare antingen inte är medvetna om eller kan utöva sina rättigheter. Här finns en enorm outnyttjad potential. De som omfattas av direktivet måste inse att:
- Tillgänglighetsredogörelsen är till för användare, inte experter eller EU-kommissionen
- Redogörelsen ska vara lätt att hitta och förstå
- Den ska underlätta kommunikationen mellan användare och webbplatsansvariga, så att tillgänglighetsbrister kan åtgärdas
Vill du berätta lite om en annan intressant rapport ni har tagit fram; ”Plug and Pray”?
Det handlar om att ”Plug and Play”, som antas vara så enkelt, för personer med funktionsnedsättning ibland mer handlar om att plugga in och sen hoppas eller be för att saker fungerar. Den viktigaste lärdomen från Plug and Pray-rapporten är att samarbete mellan olika intressenter; teknikbranschen, akademin, beslutsfattare och funktionshinderorganisationer, är nödvändigt för att de nya teknikerna ska kunna omfatta mänsklig mångfald. Det finns inga ”genomsnittliga användare”.
Artificiell intelligens, AR, VR, Internet of Things och smarta hem har stor potential att underlätta ökad självständighet och egenmakt för personer med funktionsnedsättning. Teknikerna kan öka möjligheten att delta på lika villkor i informationssamhället, men riskerar också att skapa hinder och ytterligare förstärka den diskriminering vi upplever i vår vardag.
Det är beslutsfattarnas och IT-branschens ansvar att använda de nya lösningarna enbart när de lever upp till den nivå av inkludering som vi vill ha i samhället. Om ett AI-baserat verktyg diskriminerar personer med funktionsnedsättning ska det inte användas - så enkelt är det.
Vad ser du som viktigast i EUs kommande funktionshinderstrategi?
Vi förväntar oss att ha en funktionshinderstrategi inriktad på rättigheter för personer med funktionsnedsättningar med namnet ”European Disability Rights Agenda 2020-2030”. Det krävs både resurser och nödvändiga politiska strukturer för att genomföra den, inklusive:
- Ansvariga enheter i alla EU-kommissionens verksamhetsområden
- En bättre bemannad och mer inflytelserik enhet för funktionshinderfrågor inom kommissionen
- En tvär-institutionell metod som gör att kommissionen, parlamentet och ministerrådet kan säkerställa en enhetlig och adekvat implementation av FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver en strategi som belyser konventionen artikel för artikel och genomför FN-kommitténs rekommendationer från 2015.