För vem

1. Personen har en nedsatt begåvning som påverkar förmågan att läsa. Det kan vara en person med lindrig utvecklingsstörning.
2. Personen har en skada eller sjukdom som tillfälligt eller permanent sätter ner förmågan att läsa. Det kan vara en person som nyligen fått afasi.
3. Personen har stora svårigheter med korttidsminne eller mycket stora lässvårigheter men som ändå vill eller måste läsa en text. Det kan vara en person som både har adhd och dyslexi.
4. Personer som har svenska som andraspråk och som ännu inte har lärt sig svenska tillräckligt bra
5. Personer som snabbt vill skaffa sig överblick. Till exempel har riksdagen upptäckt att den grupp som mest uppskattar deras lättlästa material är journalister. Även riksdagsledamöter använder texterna för att snabbt kunna överblicka vilka beslut som fattats.
6. Personer som fungerar som ”ombud” åt någon med stora lässvårigheter. Det kan vara en anhörig till någon av ovanstående eller en person som i sitt yrke kommer i kontakt med dessa personer. Ombudet hjälper då till att leta reda på den lättlästa texten och kan ge den till den berörda personen.

Utvecklingsstörning och lättläst

Vår intellektuella förmåga utvecklas normalt upp till 20 års ålder. Om denna utveckling stannar upp eller går långsammare sägs det att vi har en utvecklingsstörning. Sådana störningar tar sig väldigt skiftande uttryck. För att göra det enklare har man delat in utvecklingstörning i tre grupper. Länkarna leder till information om dessa grupper. Informationen finns på webbplatsen www.rehabilitering.nu

• Lindrig utvecklingsstörning
• Måttlig utvecklingsstörning
• Grav utvecklingsstörning

I praktiken är det gruppen med lindrig utvecklingsstörning som är möjlig att nå med samhällsinformation skriven som lättlästa texter på webben. Men även denna grupp har stora svårigheter med att hitta och sedan använda sig av sådan information. Vill man nå längre måste texten minimeras eller tas bort helt och ersättas av muntlig information, bilder, filmer eller andra specialanpassade sätt.

För personer med grav utvecklingsstörning och även för många med måttlig utvecklingsstörning är en kommunal webbplats helt omöjlig att använda, oavsett hur mycket lättlästa texter det finns. Dessa personer är beroende av att andra hjälper dem att tolka och förstå informationen.

Vad intresserar en person som behöver texter på lättläst svenska?

Det här är ett av de stora problemen. Det är i princip omöjligt att säga att personer som föredrar lättlästa texter alltid behöver en viss information. Sett till den verksamhet kommunen bedriver så kan personen behöva veta nästan vad som helst. Behovet av information varierar över tid, precis som det gör för alla medborgare.

En prioritering kan därför inte utgå från att vi pekar ut särskilda områden så som att de skulle vara av särskilt intresse. Sådana sidor kan eventuellt finnas men är då troligen olika för de olika grupper som behöver lättläst.

Därför arbetar vi efter följande urvalskriterier:
A. Sidor som har ett stort antal besökare har sannolikt också ett antal läsare med stora lässvårigheter.

B. Sidor som innehåller ”svår information” och som handlar om något som skapar mycket telefonsamtal och frågor via e-post vinner på att ha en lättläst version. Dessa sidor vinner också på att ha information på andra format än text, så som ljud, filmer, teckenspråk, bilder och liknande.

C. Sidor som tydligt har ett innehåll som är intressant för någon av de utpekade målgrupperna för lättläst.

D. Sidor som av ”politiska” skäl måste ha en lättläst version. Det kan handla om att vissa policydokument helt enkelt måste finns som lättläst. Ett exempel är om man har en handlingsplan för tillgänglighet eller om man gör en utredning om särskolan.