2020 års undersökning

Över 200 personer svarade på enkäten, som var aktiv mellan februari och juni 2020.  Den flesta svarande jobbade på en myndighet, kommun eller region. De flesta uppgav också att deras organisationer följer reglerna för klarspråk. Endast en mindre del av respondenterna, 16 %, säger att deras organisation inte gör något för att se till att språklagens krav på ”vårdat, enkelt och begripligt” språk efterlevs. Hos dessa organisationer finns en förhoppning om att ny lagstiftning ska ge arbetet med klarspråk en skjuts framåt.

Jag skulle önska att jag hade mer tid att prioritera den här frågan, men det går inte just nu. Lagen med nya webbtillgänglighetsdirektivet gör dock att mycket av innehållet förbättras. - Tjänsteman i kommunal verksamhet

Begriplighet uppnås på olika sätt

Olika åtgärder görs för att säkerställa att webbinformation når ut till alla, däribland särskilt personalutbildningar, användartester och tillämpning av automatiska verktyg. 45 % av respondenterna uppger att deras organisationer erbjuder automatiska uppläsningsfunktioner, i tillägg till andra åtgärder till stöd för personer med nedsatt läsförmåga. Andra uppger att de genomför intern språkvård och, i mindre utsträckning, externa språkgranskningar.

Översättningar är vanliga

En majoritet av respondenterna säger även att deras organisationer översätter texter till andra språk än svenska, antingen manuellt eller automatiskt. Manuella översättningar sker framför allt till engelska, men även de nationella minoritetsspråken och andra språk som talas av större grupper i Sverige nämns.

Inte lätt att lyckas med lättläst

Ungefär hälften av respondenterna säger att deras organisationer publicerar information på lättläst svenska. Ansvaret för detta verkar oftast falla på organisationens webbredaktör. Det finns ingen enighet bland respondenterna om vilka som är målgrupperna för de lättlästa texterna. I de allra flesta fallen handlar det endast om ett fåtal texter som finns i lättläst tappning. I en femtedel av fallen uppdateras de lättlästa texterna omedelbart efter att originaltexten uppdaterats, men i övrigt uppdateras de lättlästa texterna påfallande sällan. En pluralitet av respondenterna använder varken bilder eller illustrationer för att förtydliga sina lättlästa texter. Det är också ovanligt att organisationen mäter antalet läsare på de lättlästa sidorna eller utvärderar hur målgrupperna förstår den lättlästa informationen. Vissa menar att krav och rekommendationer kring lättlästa texter bör förtydligas.

För att skriva lättlästa texter som är enkla och begripliga måste den personen som skriver ha kunskap om ämnet. Konsulter är bra för att sätta igång arbetet, men organisationer måste våga satsa på att öka personalens kompetens. - Kommunikatör på myndighet.

Det har blivit bättre, trots allt

Det stora flertalet av dem som svarat på enkäten tycker ändå att deras webbplatser är bättre nu än vad de var för fem-tio år sedan. Samtidigt pågår ett aktivt förbättringsarbete på många håll, inte minst till följd av att webbtillgänglighetsdirektivets krav började gälla för samtliga offentliga webbplatser hösten 2020.

Fakta:

Enkäten var öppen 14 februari – 3 juni 2020.

Vi gjorde två utskick som nådde svenska myndigheter, regioner, kommuner, statliga och kommunala bolag samt andra aktörer i offentlig sektor.

De svarande kom från följande organisationer:

• Kommuner: 40 %
• Myndigheter: 24 %
• Regioner: 6,7 %
• Övriga: 29,3 %

Funkas undersökning om klarspråk