2018 års undersökning

En positiv utveckling är att fler arbetar aktivt för att informera olika målgrupper. På frågan ”Hur säkerställer din organisation att informationen på webben når ut till alla” svarar nu 16 procent ”Inte på något särskilt sätt” jämfört med förra årets 26 procent.

Fler informerar med alternativa format

Glädjande är också att fler publicerar film, bilder och illustrationer på sina webbplatser. Vi och många andra har visat hur viktigt det är att informera med annat än text för de många besökare som har svårt att läsa. Exempelvis svarade 31 procent av respondenterna att de informerade med film, jämfört med förra årets 22 procent.

Automatisk uppläsning gör inte innehållet enklare

Intressant och möjligen bekymmersamt är det mest angivna svaret på frågan ”Hur informerar din organisation personer med nedsatt läsförmåga”. Hela 57 procent uppgav att de erbjuder automatisk uppläsning som ett alternativ. Enkäten är ju begränsad och ger förstås inte en hel bild, men risken finns att webbplatsägare nöjer sig med att erbjuda uppläsningsalternativ istället för att arbeta med sina texter. Uppläsande hjälpmedel fungerar utmärkt som verktyg för att ta del av information - men är innehållet svårt blir det ju inte enklare för att det läses upp.

Dock var det nu enbart 9 procent som svarade att de ”inte informerar på något särskilt sätt” för att nå personer med nedsatt läsförmåga, jämfört med förra årets 20 procent.

Oklart med klarspråk

Enkäten berörde språkriktlinjerna ”klarspråk” vid flera frågor. Bland annat valde en majoritet alternativet ”klarspråk” som främsta sätt att nå ut med sin information. Men att det inte är helt enkelt med klarspråk visar kommentarerna till frågan. Exempelvis:

Vi har haft klarspråksutbildningar men jag som kommunikatör upplever ett stort motstånd och att man vill hålla sig till sin byråkratsvenska tyvärr.

Totalt uppgav 49 procent att de jobbar för att skriva klarspråk specifikt ”för att informera personer med nedsatt läsförmåga”, vilket är något fler än förra året.

På frågan hur organisationerna gör för att följa språklagen svarade färre än förra året att de anställda erbjuds utbildningar.

Några har gått klarspråksutbildning, men det gäller bara en liten del av dem som skriver på webben.

Slutsatsen är att det tycks finnas ett behov av både tydligare rutiner för klarspråksarbetet och mer utbildning samt handböcker som beskriver hur redaktörer/kommunikatörer ska göra.

Personer med kognitiva nedsättningar starkare målgrupp för lättläst svenska

I år uppgav 40 procent att de publicerar texter på lättläst svenska. Förra året var den siffran 44 procent. Det som är mest intressant är dock att enkäten visar att det webbplatsägarna uppfattar som primära målgrupper för lättläst svenska har ändrats. I år säger nämligen majoriteten att de vänder sig till personer med kognitiva nedsättningar som främsta målgrupp, och därefter nysvenskar. Tidigare uppgav respondenterna att de lättlästa texterna riktade sig främst till ”läsovana” personer. Det finns säkert flera skäl till detta, men vi hoppas ödmjukt att vi kanske har bidragit lite grand till att upplysa om detta.

Dessutom ser vi med stor glädje en ökning från 5 till 16 procent av dem som utvärderar hur målgrupperna förstår informationen på lättläst svenska.

Men fortfarande är det bara ett fåtal texter på webbplatserna som bearbetas till lättläst svenska. Urvalet av information är alltså mycket viktigt. Och precis som tidigare år är de lättlästa texterna

• inte uppdaterade
• utan bilder/illustrationer
• till stor del inte utvärderade, även om det finns en positiv trend.

Många svarade också precis som vid frågan om klarspråk, att det saknas rutiner, handledning och utbildning för att arbeta med texter på lättläst svenska.

Sammanfattningsvis känns det i alla fall skönt att få konstatera att fler än tidigare är medvetna om att de behöver anpassa sin webbinformation för att inkludera alla målgrupper. Även om det kanske saknas både kunskap och resurser för att göra det bra.

Fakta:

Vi skickade ut enkäten till prenumeranter på vårt nyhetsbrev i Sverige.

Enkäten var öppen 23 mars – 20 april 2018.

• 43 procent av svaren kom från kommuner
• 30 procent från myndigheter
• 8 procent från landsting
• övriga 19 procent fördelade sig på andra organisationer som exempelvis universitet, kulturinstitutioner, bibliotek och studieförbund.

Funkas undersökning om klarspråk