2019 års undersökning
Funka undersöker årligen hur offentlig sektor arbetar för att samhällsinformation på webben ska nå fram till alla. 2019 års enkät visar att det tyvärr verkar dröja innan offentliga webbplatser har ett inkluderande innehåll.
Mest alarmerande är att hela 22 procent svarar att de ”inte på något särskilt sätt” arbetar för att säkerställa att organisationens information når ut till alla människor.
Oroande är också att enbart hälften av alla svarar att de följer Språkrådets regler för klarspråk. Det är en siffra som har legat still i flera år och som är förvånande med tanke på att ett svårt språk utestänger de flesta läsare.
Webbredaktörer och kommunikatörer utbildas i klarspråk, men ingen följer upp om de verkligen skriver begripligt sen. Handläggare har ingen utbildning i att skriva begripligt och ingen uppföljning sker.
Fler informerar med alternativa format
Glädjande är den fortsatt positiva utvecklingen att fler publicerar film, bilder och illustrationer på sina webbplatser.
Svårt innehåll är svårt även om det lyssnas på
Däremot kvarstår problemet att det mest angivna svaret på frågan ”Hur informerar din organisation personer med nedsatt läsförmåga” är tjänster för uppläsning. Risken finns att webbplatsägare nöjer sig med att erbjuda uppläsning istället för att arbeta med sina texter. Uppläsande hjälpmedel fungerar utmärkt som verktyg för att ta del av information - men är innehållet svårt blir det ju inte enklare för att det läses upp.
Hela 11 procent svarade att de ”inte informerar på något särskilt sätt” för att nå personer med nedsatt läsförmåga.
Språklagen efterlevs inte
Även vid frågan om hur organisationerna säkerställer att de följer språklagen ser vi att allt för många svarar ”inte på något särskilt sätt”. I år var siffran 20 procent.
Vi jobbar med frågan från kommunikationshåll, men ärligt talat så säkerställer vi ingenting.
Andelen som erbjuder texter på lättläst svenska ökar igen
Förra året uppgav 40 procent att de publicerar texter på lättläst svenska. I år är den siffran 48 procent. De tänkta målgrupperna för texter på lättläst svenska är ännu bredare än tidigare, med ”ovana läsare” som största målgrupp.
Andelen som anger nysvenskar som målgrupp har ökat något sedan förra året.
Precis som tidigare är det dock bara ”några få” texter på webbplatsen som bearbetats till lättläst svenska. Och precis som tidigare år är de lättlästa texterna
- inte uppdaterade
- utan bilder/illustrationer
- inte utvärderade, så webbplatsägaren vet inte om målgrupperna förstår dem.
Texterna på lättläst svenska besöks heller inte så ofta. Samtliga av de som har angivit att de mäter antalet besökare på de lättlästa sidorna uppger siffror som är lägre än 1 procent.
Procent? Vi pratar om promille…
Detta blir särskilt ledsamt när de flesta anger att den vanligaste metoden för att nå personer med annat modersmål än svenska och med låga kunskaper i svenska språket är just lättlästa texter.
Sammanfattningsvis ser vi att det tyvärr inte har hänt något väsentligt under det gångna året. Och i flera av fritextkommentarerna läser vi att arbetet för att göra innehållet på webben begripligt inte prioriteras. Läggs resurserna istället på tekniken? När ska trenden vända? Vem ska få det att hända?
Fakta:
Enkäten var öppen 8 februari – 1 mars 2019.
De svarande kom från följande organisationer:
- Kommuner 41 procent
- Myndigheter 34 procent
- Kommunalt bolag 8 procent
17 procent kom från andra organisationer som landsting, universitet, kulturinstitutioner, bibliotek och studieförbund.