Surfplattor i skolan
På uppdrag av Norges Blindeforbund och med finansiering av norska utbildningsmyndigheten Utdanningsdirektoratet har Funka undersökt hur surfplattor fungerar för elever, lärare och föräldrar med olika förmåga. Slutrapporten presenteras på norska.
Studien av surfplattor i skolan genomfördes i flera steg under cirka ett halvår. Vi analyserade operativsystem och ett antal i skolmiljö vanligen förekommande applikationer för dessa. Vi genomförde också intervjuer, enkäter och användartester.
Undersökningens resultat i korthet
Användning av surfplattor i skolan är i grunden bra för många elever, men i dagsläget ser vi att det ställer ganska stora krav på att lärarna får tid och resurser att förbereda surfplattorna. Både med tanke på klassen som helhet och elever med behov av individuella inställningar av operativsystem och specifika applikationer.
Många elever uppger att det är svårt att förstå vad man förväntas göra och det är svårt att få till de rörelsemönster med flera fingrar som krävs.
Det här betyder att det inte räcker med de tekniska förutsättningarna för god tillgänglighet, de som utvecklar eller köper in applikationer måste också se till att det också blir lätt att förstå pedagogiken.
Komplexa fingerrörelser är svårt för personer med nedsatt motorik. Eftersom vi talar om grundskolebarn här betyder det att en stor del av dem fortfarande utvecklas motoriskt, vilket innebär att problemen gäller en ganska stor del av användarna.
Om det inte avsätts nog tid och resurser för att öka kompetensen och administrationen av surfplattor kan enskilda elever riskera att inte kunna delta i undervisningen på samma villkor som andra. Vissa elever har behov av att alltid kunna använda en surfplatta som har just de inställningar som han eller hon behöver.
Använd med förnuft
På många sätt är pekskärmarna en revolution för många, inte minst personer med funktionsnedsättning. De inbyggda hjälpmedlen är bara ett exempel på hur ökad tillgänglighet har kommit att bli mainstream i och med pekskärmarna. Det behövs dock ett slags mognadsprocess där utvecklare och ansvariga lär sig att ställa krav på tillgänglighet och använder applikationerna på ett klokt sätt så att de funkar för alla.
Undersökningen är genomförd av Torbjørn Helland Solhaug och Andreas Cederbom vid Funkas kontor i Oslo och Stockholm.
Finansiering: Utdanningsdirektoratet
Konsortium: Norges Blindeforbund, Funka
Tidsperiod: 2012-2013
Artikel i tidningen Dyslexi om Funkas rapport om surfplattor och tillgänglighet